Någonting är det som inte stämmer med lilla söta fröken fräken. Sommaren har ju minst sagt varit jobbig för henne och visst har hon blivit "bättre" av sin behandling för borrelian, men något är det som inte stämmer. Hon har aldrig riktigt kommit tillbaka till den nivån hon hade innan, allt verkar för svårt för henne. Visst vi har ju gått vidare från nybörjarklass men av någon anledning klarar hon knappt de kraven längre. Från att ha varit en riktigt duktig sökhund och oftast en ganska hyffsad markör så får hon inte hem apporterna längre.
Jag är ganska nere över detta, tycker synd om min hund (med ett kraftigt inslag av tycker synd om mig själv också), men nu sätter vi in kraftiga artilleriet mot borrelian, full vila (jag sympativilar naturligtvis också) och börjar sedan om träningen på valpstadiet.
Jag har startat henne några gånger i år, utan det resultat som jag förväntade från de relativt lätta öppenklasserna i Danmark. En normal tränad retriever bör kunna ta en etta i öppen klass i Danmark utan större besvär. Men som sagt Singel är inte där jag hoppades att hon skulle vara, så resultaten har uteblivit. Så därför kommer jag förmodligen inte att starta henne mer i år. Suck och suck... för det är ju så KUL att starta på prov!! :o)
Erkänn att hon är för jä...a söt, den lilla Snigelen!
