Lycka är att se det lilla

Det allra bästa med Sverige är för mig naturen. Så otroligt vacker, mångsidig, speciell och givande. Jag kan få precis den natur jag önskar mig för dagen, vilken otrolig lyx jag har runt knutarna! En annan lyx är få uppleva årstiderna, att njuta av deras olikheter i en period och få länga till den kommande. Jag håller dock SKARPT på månadernas årstid indelning och tycker väl inte alltid att han som planerar hur de ska förlöpa har läst in sig på hur de ska gå till. Nu tex har vi VINTER och inte en långdragen höst med regn, brunt-i-grått och diverse rusk.

Jag är ju så himla förtjust i vintern och är inte specielt störd av mörkret. Naturen ligger i sin vintervila och tar igen sig inför våren och sommarens kraftansträngning. Djuren taggar ner, rör sig i mindre områden och vilar mer. Vi människor borde göra samma, kanske inte gå i ide men ta det lugnare, inse att vi kanske inte är så långt från djuren och helt enkelt inse att vi inte kan prestera som vi kan göra på vår och sommar. Varken mentalt eller fysiskt. Men samhället fungerar inte så, vi jagar på som vanligt för att vi inte har något val, med sjukdomar, stress och inskränkthet till följd.

Jag lever upp de dagar då det är kallt, snö, frost och sol. Jag suger ljuset till mig som en svamp, rör mig mer, skrattar mer än vanligt. Jag börjar se det lilla och är mer ute i naturen än inne. Naturens skönhet tar andan ur mig i sådanna lägen! Till exempel kan jag se att till och med taggtråd, som ju symboliserar tortyr, smärta och orättvisor, ändå kan se så vacker ut i vinterskrud... Ta vara på de små ögonblicken i livet och bär dem med dig när det ser lite mörkare ut.