lördag 31 oktober 2009

Nya ord och namn


Fortsätter att anpassa mig till Livet i Skåne. En sak är att uttala knepiga ord (eorrd), något annat är att förstå hur Den Skånske Människan tänker.
  • Hosor (heosuor). Betyder inte byxor som jag trodde, ledde till en del missförstånd eftersom det betyder strumpor.
  • Mö (möe). Tog ett tag innan jag fattade att det var skillnad på mög och mö. Mö betyder mycket förstår ni. Dock ganska lätt att uttala.
  • Stabor (staaboer). Stadsbor. Har ännu inte fattat vad motsatsen heter. Kanske för att jag själv är en sånn (suonn).

Sedan en tid heter jag ju - som den uppmärksamma läsaren redan sett i ett tidigare inlägg - Karsten (Karrstänn). Fullt accepterat av mig själv såväl som Skåningen själv, det var ju en sån som döpte om mig och faktiskt trivs jag förvånansvärt bra med mitt nya namn. Men är det så att genomsnitts skåningen har dyslexi? Således kom det sig att Singel blev Snigeln (snijgelen).

Karsten å Snigeln.

måndag 19 oktober 2009

Tycker om dig också!




Det kom ett brev...
Här har vi en människokännare ;o)
Gullunge!

måndag 12 oktober 2009

Det är vackert på Bornholm


Det krävdes lite övertalning att få Ingela att anmäla Mekko (Coatfloats Marimekko www.123minsida.se/flattarna) till utställningen i lördags, inte lika svårt att få till en anmälan på gårdagens B-prov i elitklass ;o).
Väldigt sent upptäckte jag att färjan gick 8.30 från Ystad, således väldigt trötta for vi hemifrån mig strax före 6 på morgonen. Men det var ändå okej att anlända tidigt till ett strålande vackert höstBornholm och tillbringa dagen med att gå långpromenader, träna och turista (= shoppa och äta på restaurang).
Lika sent upptäckte jag att jag skulle visa Mekko på utställningen, det kom Ingela nog på ca 5 minuter innan, men in med hunden i allafall, Mekko tyckte väl inte precis att det var kul men ställde upp på galenskapen och jag lovade henne att om bara hon hade lite tålamod skulle det inte upprepa sig. Tack sa Mekkisen och tog nådigt emot sin 1:a och en finfin kritik! Själv saknade jag bara Välvisad, hmmm...
Singel viftade på svansen för glatta livet, det var den som skulle bedömmas tänkte hon, skit sak samma med resten, hopp och hej. Förutom allt annat som var fel (kors, rörelser) saknade hon dessutom päls för dagen, haha precis som att hon någonsin har haft någon ;o) Annars okej kritik för Philip Johnsson. Ej heller den här hunden var välvisad, jaja.
Träningen på eftermiddagen (typ, ska bara vara gulliga övningar som lyckas) gick helt åt skogen för både Ingela och mig, vi fick gå över till att trösta oss med "det är bra med dåliga genrep" för att klara av det psykiskt. Kvällen dock räddad av väldigt god mat, vin, öl och fotboll (Å DE VAR DAAANMARK Å DE VAAR DAAAANMAAARK OLÉ OLÉ OLÉ!!!!) och således höll även Ingela truten in på småtimmarna och vi somnade in.
Jaktprovet startade med att jag på natten drömde att man för att kunna starta på provet skulle genomgå en test. Man fick ett avrivet fågelhuvud som skulle artsbesämmas och klarade man det inte fick man inte starta. Jag fick en morkulla. Vilken tur.
Hällregn naturligtvis och provplatsen långt borta från parkeringsplatsen också naturligvis. Singel tredje hund så jag hann inte se provet innan men för att göra historien lite kortare så satte hon inte många tassar fel (förutom ett lite slarvigt fotgående) och fick mycket beröm och en finfin 1.a av domaren. Väl förd dessutom! Och enda flatten på dagen som fick etta av den domaren :o). Mattes lilla Singelpingelpongel ska nu inte startas mer i nybörjarklass utan nu blir det öppen som gäller. Tack tack för alla gratulationer vi fått!
Mötte Ingela som hade startat Mekko, helnöjd med hunden men inte med sig själv. Det visade sig dock att de hade gått vidare till final, hurra! Finalen var ett sök, hunden startades 4 meter från en kraftig brant ner i en dal med kraftig vegetation, ett stort dyhål och backar, ca 70 X 120 meter. För att komma i djupet skulle hundarna över en å. Sökområdet var helt okej, men branten dit var jobbig för hundarna att ta sig uppför hem med apporten. Mekko arbetade bra, men var trött och kom som 7 av 8 hundar aldrig i djupet. Läs mer på hennes hemsida!
Ingela och Mekko låg innan finalen på en tredje plats men avancerade upp och blev 2dra vinnare!! Jag jublade som en besatt på prisutdelningen :o) SÅ ROLIGT för er Ingela!
Det är ju så kul att starta på prov!

onsdag 7 oktober 2009

Ljusa tjusa


Jag har en helt bestämd uppfattning om hur jag vill ha mitt hem. Älskar ju inredning, tittar på andras, designar i mitt huvud. Har ett stort behov av att vara hemma, för att bara vara. Suger in allt från behovskapande inredningstidningar, Lantliv, Antik och Auktion mm. Vet precis hur jag vill ha det.
Genomgående tema för allt jag faller för är det ljusa. Kunde jag skulle jag ha så mycket som möjligt i ljust och creme. Ljusa väggar, dörrar, golv. För att sedan ha klickar av färg i möbler och annan inredning. Aldrig starka färger, men allt som går att hämta i naturen. Chokladbrunt, vitmossa, sand, jakt. Lena färger som smeker min kind. Lantligt, shabby-chik, romantik och vapen i en enda röra.
Jag har en del kvar att fixa i Rosa Huset. Ovan en bild från mitt ena fönster, ungefär det enda i ovan beskriva önskeinredning. Just nu bara inslängda möbler i väntan på restaurering. Som inte blir av pga armbågen som inte vill vad jag vill. Köket fattas också, det är inte mysigt som det är nu. Jag vill ha mys i mitt liv. Jag vill ha ljus, natur, lantliv och romantik. Jag får sätta fart. Men först ska jag ut med lortgrisarna.

fredag 2 oktober 2009

Man måste ju anpassa sig



Och hålla seden dit man kommer. Jag håller därför på att lära mig skånska ord. Alltså jag kommer ju aldrig att liksom PRATA skånska. Men vissa ord kan främja förståelsen mellan utbölingar och infödda. Om jag har förstått rätt.
  • Jävla mög (Jäeuwla möjg) Mitt allra första ord. Sitter nu perfekt. Nästan.
  • Skit också (Shjitt osse) Sitter på bra dagar, men får ofta kritik för uttalandet
  • Kim Larsen (Kimm Laarsänn) Så nytt att jag inte riktigt fått klämm på det än.

Dessutom har jag lärt mig att i Skåne byter man kön när man blir lite på sniskan. Fast man inte är på sniskan. Således heter jag numera Karsten.