måndag 14 juni 2010
Stararna
Starar för all del är ju inte en ondsint varelse i sig själv. Och på så sätt har de ju verkligen rätt att leva. Det är bara det att de är enormt egoistiska.
Ungefär en miljard av dem har valt att föröka sig under mitt tak, där de först bygger bon med pinnar i alla dess storlekar som de drar in med faens våld och makt så det låter som när en gammal skolfröken drar med sina naglar på tavlan. Sedan hånglar, sjunger och pippar de för glatta livet i veckovis, gärna hela natten, älsklingställena är fyndigt nog precis ovanför där jag har placerat mitt jävla huvud på min jävla kudde för att få sova en jävla stund.
Sedan ska det ruvas och fjäskas för den som ruvar, ut och in med mat och pinnar och fightas om platsen för de senare anlända. Allt medan vi väntar på kommande generationers marodörer. Som sedan föds under jubel av beundrande föräldrar som firar med att skicka ut skalen genom hålen vid takrännan som de flyger in genom. Fina små gröna skal som hundarna äter upp alla tusen av och säkert en dag smittas med salmonella som jag då också får så jag ligger och skiter i en vecka.
Ungarna ska ha påfyllning 187 gånger per dag, in och ut och pip för det. Sedan ska det skitas, allra mest av föräldrarna som inte kan hålla sig i de ca 3 metrarna ut på åkern utan släpper grönt på taket, på terassen, på bilen, på fönstren och på mig. Nu bäres det även högtidligt ut ungarnas bajs, som släpps på terassen, på bilen, på fönstren och på mig.
Ungarna blir större och gör alla försök på att över rösta syskonen och kusinerna, sina föräldrar, morföräldrar, farföräldrar och övriga släktingar. Jävlar va det sjungs. Utom på dagen då man har siesta och vilar ut inför kvällens och morgonens opera. De är morgonpigga sådanna här starar, tidigare än tuppen som räven tog av samma anledning.
Sedan lär vi oss flyga, in och ut ur takpannorna, skrikande och skrålande, ca kl 04.00 är lagom. Hela släkten hejar på + några till för säkerhets skull. Det skits på taket, på terassen, på bilen och på fönstren. Men inte på mej, för jag ligger med händerna för öronen och försöker sova.
Har ni inte starar? Det förstår jag. De har släktträff hos mig. Undrar hur en gryta på starar skulle smaka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ha! ha! Jag tror jag dör!! Du är bara helt jävla underbar!!! Jag bara ääääälskar att läsa dina historier!! Tror jag det att du ligger vaken hela nätterna och är ute och fotar kl 04 på morgonen. Skjut de jävlarna!!
SvaraRaderaJösses, jag säger bara jösses!!! Men du är välkommen hem till oss för att sova vi har iallafall bara en som håller oss vaken, måste ju vara rena paradiset mot ditt startillhåll!
SvaraRaderaDet är sällan man får läsa en så vacker skildring från naturens underbara värld.
SvaraRaderaDet märks verkligen vilken djurvän du är innerst inne, även om det är en bit in. Jag ser verkligen fram mot fortsättningen när de små liven blir flygga.
Låter som en hagelbössa skulle lösa problemet..? Fast så blödig som du är skulle du väl ladda med fågelfrö :-) Tack för ett gott skratt, och för hälsningen!
SvaraRaderaHa, ha, du är för rolig du !!
SvaraRaderaHa en trevlig helg !
Carina Sjögren