Vårens allraste bästaste

Länge sedan jag höll på med häst nu. Länge sedan jag red, mockade, smörjde sadlar, fixade, donade, kämpade och hade det där gedigna intresset som gjorde att jag hängde med i stamtavlor och resultatlistor. Men lusten att ta upp det där intresset har jag fortfarande! Och jag har turen att bo på ett ställe där jag har allt det mysiga med hästar tillgängligt. Att pussa på dom, krama på dom. Borsta när man vill, mocka när man vill. Och framför allt vara nära och känna doften och samhörigheten som ger så mycket av allt det goda i kroppen av värme, lugn och stillsamhet. Att ha det nära inpå är lyx för mig och saknaden är stor när det är tomt i stallet.

En alldeles egen och särskild plats i hjärtat har allas vår Danne. Olycksfågeln med ett sinne av guld. Klok, vacker och alldeles alldeles underbar! Fast han råkar ut för olyckor och sjukdomar med jämna mellanrum har han aldrig mist sitt goda humör och sin tillit till sina omgivningar. Han var hingst länge men det märktes knappt, lika snäll som dagen är lång.

Danne har blivit pappa till ett par finfina föl genom åren. Den senaste sonen föddes i förrgår och valde att komma till världen 3-4 veckor för tidigt. Till stor överraskning för omgivningarna och inte minst hans mamma som inte hann producera någon mjölk alls. Det såg inte bra ut för den lille men med råmjölk från ett annat sto, några mjölkstimulerande injektioner till mamma och mycket TLC till båda ser det nu bättre ut och vi hoppas på det bästa! Med Danne som pappa kan man inte annat än värna extra mycket om den lilla fölungen och man blir så rörd när man hör att det smaskas :-). Lycka till i livet du lilla parvel...