torsdag 15 april 2010

Att ställa ut sig

Det är ju så himla roligt när folk som man inte vet läser bloggen plötsligt ger sig till känna! Och det roligaste är att de minsann inte skriver grattis när något har gått bra eller uppmuntrande ord när allt går åt fanders, men när man kritiserar utställningshundar - DÅ kommer det en kommentar! Vet inte om jag ska skratta eller gråta över den egenskapen, men jag är mycket för ärlighet, rättframhet och klarhet, så faktum är att jag uppskattar debatten.

Nåväl, det här är en respons till den kritiska kommentaren i mitt förra inlägg. Personen, samt den uppfödare (+ en uppfödare till) som hon referar till har fått personliga svar dagen efter inlägget så det här blir av mer generell karaktär. Dock har jag i mitt förra inlägg ändrat omtalan om henne som varande en idiot till att det hon gör är idiotiskt, jag har själv blivit kallad värre genom åren, haha, men det var ju inte så diplomatiskt skrivet av mig. Ett bevis på att man inte ska skriva kritiskt när man är trött, som jag var då efter helgen i Danmark. Jag vill också påpeka att ingen av de tre har svarat på mitt mail till dem....

Jag har haft flat sedan 1981, snart 30 år. I några perioder har jag varit mer aktiv än i andra. Men jag har alltid följt rasen tätt, både arbetsmässigt, exteriört, hälsa, mentalitet osv. Jag har fött upp i mycket liten skala, men valde av flera orsaker att inte fortsätta mina linjer, den största var självkritiken, jaktligt var det för många som inte helt höll måttet. Min kritik mot utställningsdelen är inte ny, men min tolerans blir mindre och mindre med åren. Jag blir inte precis populär med mina åsikter omkring flataveln, men det får jag leva med.

Vår FLAT är skapad som jakthund, med helt speciella vattenapporterande egenskaper. Den ska ha en exteriör som understöder detta. Exteriören kan som alla vet bedömmas subjektivt, men utifrån en rasstandard. Jag kommer ALDRIG att kunna acceptera att vår ras är en utställningshund, det är uppfödarna som utifrån EGNA intressen har skapat den uppdelning som vi ser idag och som jag är stor motståndare av de gör. En flat ska vara en ARBETANDE hund med ett vackert utseende, men det ska aldrig vara utseendet som ska vara den främsta egenskapen och aldrig på bekostan av de jaktliga egenskaperna.

Jag tycker inte att man som hundägare och uppfödare på något sätt har rätt att genom egna intressen styra en ras dit man själv vill. Ligger ens huvudintresse inom utställning finns det en mängd raser som är avlade till detta och ännu fler om man räknar dem, som en gång har varit arbetande hundar men som nu är förstörda. Där kan man få utlopp för all sin lust att tvätta, klippa, springa runt i en ring och till och med kanske få snabb framgång. Så därför, vill du inte meritera din flat inom jakten (eller åtminstone någon annan aktivitet), vill du inte använda jaktmeriterade hundar i din avel - KÖP EN ANNAN RAS!

Det finns ju otroligt många raser idag, men kort sagt köper jag till exempel inte en border collie, eller en schäfer eller drever... därför det dom är gjorda för motsvarar inte mina intressen! Därför tycker jag att, tycker du inte om att träna din hund på det den är gjord till - KÖP EN ANNAN RAS! Låt oss, som värnar om flattens jaktliga egenskaper behålla vår ras som det den är gjord till, förstör den inte mer än den redan är.

Hela ansvaret för att flattarna idag är uppdelade bär inte uppfödarna. De avlar på de djur som domarna premierar. Domarna har det allra största ansvaret i aveln. Så länge de stora, tunga och omusklade hundarna vinner, avlas de på dem. Resten av ansvaret bär uppfödarna och medlemmarna i rasklubben. Så länge att kraven på avelsdjuren inte innebär att man måste ha en jaktpremiering på djuren, väljer allt för många att avla på flattar som inte har ett jaktprov - mina ögon den lätta lösningen. För visst är det bra mycket lättare att avla fram en snygg hund än en duktig hund, och därmed blir man snabbare "ett namn". Men är det ett bra namn för rasen? Att avla på enbart utställningslinjer innebär i mina ögon inte att man tar ett ansvar för vår ras som helhet men enbart att man främjer egna intressen. Nu generaliserar jag kraftigt, det finns uppfödare inom denna delen som verkligen tittar på mentalitet, hälsa och annat, och tummen upp för det! Men är det tillräckligt i mina ögon? Nej, det är det inte.

Jag tycker naturligtvis att våra hundar ska bedömmas på utställningar och har inget problem med att man tycker att det är den roligaste biten. Men jag opponerar mig kraftigt mot att flatten kommer att bli/har blivit en utställningsras. För att lösa detta tycker jag visst att man kan ta fram utställningschampions, men att certet ska vara kopplat till en arbetsmerit, i mina ögon en etta i öppenklass och att det också är kravet för att kunna registrera valpar. Visst många säljer idag valpar som familjehundar och visst även familjer ska få ha flat utan att ha intresse för jakten men dessa ska då inte ingå i aveln förrän de är fullt meriterade. Har man som uppfödare inte intresset i att föra hund, finns det många som har kunskapen att föra dennes hund till meritering inom jakten.

Dual begreppet kom också upp i kommenteraten i föregående inlägg. Det är otroligt lätt att påstå att man har dualhundar, det är lättare att säga än att utföra! Har vi "riktiga" dualhundar idag månne? Enligt gammal definition är en dualhund en hund som är både jakt - och utställningschampion. Och det håller jag ganska fast vid. Det betyder inte att en "dualhund" är en ful hund som inte kan jobba utan det betyder att det ställer mycket höga krav på de uppfödare som påstår sig skapa dualhundar. Ingen skulle bli gladare än jag om det kom fler dubbelchampions inom vår ras, men visst är det sägande att det produceras utställningschapions på löpande band, medan att skapa en jaktchampion är en bedrift man måste jobba för. I mina ögon finns det knappt dualhundar tillbaka idag, men grattis till de uppfödare som verkligen försöker bevara begreppet! I Sverige är det ju trots allt så att ett flertal lyckas meritera sina hundar ganska bra inom båda delarna, i Danmark är det värre, där är det utställningshundar som kommer på prov någon enstaka gång eller jakthundar som motvilligt dras med på en utställning. Dual? Nej, inte i mina ögon.

Alla har inte tiden, möjligheten eller kunskapen att föra sin flat till jaktchampion, inte jag heller. Men ska man avla på sin hund, följer ett stort ansvar med. Man ska endast avla på individer som man är säker på TILLFÖR extra till rasen, och HELA rasen, alltså inte bara den delen som utgör egna intresset. Summa summarum som sagt flera gånger - BYT RAS! Det finns ju tex afghan...ingen hjärna, mycket päls, mycket att schamponera och klippa på, travar som en gud, den perfekta utställningshunden! Låt oss andra bevara vår ras.


11 kommentarer:

  1. Hej Karen! Jag tycker du har rätt i att flatten ändrat exteriör en hel del genom åren (har haft flatt i 34 år vilket är jättekonstigt eftersom jag är 25 *hehe*)Självklart så ska en ras utvecklas, status quo gagnar ingen. Sverige har nog generellt sett flest flattar med bra exteriör men i mina ögon bör man se upp med att flatten blir för extrem. En sådan hund har ofast en "flashig" siluett och går hem i ringen, dock fallerar en sådan hund för mig då man tänker på att det är en arbetande ras. En lång, smal hals är elegant men inte funktionellt om hunden ska apportera många och tunga vilt, då passar en "normallång" hals bättre. En flatt ska inte ha för tunn "colliekäke" då det återigen är svårt balansera tunga apporter med en smal underkäke. Kan även se en förändring av korsen som numera är spikraka, om detta är funktionellt för en galoppör får de som är mer anatomiskt kunniga uttala sig om. Jag vill inte ha en för lång rygg då det lätt kan bli problem och jag upplever att de inte "håller" lika bra. Att en arbetande hund ska vara i god kondition och välmusklad är en självklarhet i mina ögon. Jag hoppas att vi ska öka medvetenheten inom uppfödarkåren om arbetsegenskaper och mentalitet, självklart ska vi behålla rasen som den arbetande ras den är och det kan vi bara göra tillsammans. Jag uppskattar att du "sticker ut hakan", diskussion är alltid bra och jag tror alla här som är inne och läser tycker och tänker om våran ras. Så synd att det inte blev någon uppfödarkonferans i helgen.. Annica med syster Pingla

    SvaraRadera
  2. Men Annika, tänk att vi är jämngamla ;o)

    SvaraRadera
  3. Absolut!!Unga och alerta ;-). Glömde nämna bakställen också, en flatt ska ha ett välvinklat bakställ men inte övervinklat sådant.. Vår ras har inte fronter som matchar dessa övervinklade bakställ vilket hämmar röreslemönstret..
    Nu ska denna ungdom gå och få sin skönhetssömn..Annica

    SvaraRadera
  4. och de övervinklade bakställen... Tyvärr har inte hundarna fronter som matchar dessa vilket gör att rörelseschemat blir hämmat. Nu ska denna ungdom gå och sova!! Annica med Pingla

    SvaraRadera
  5. Vill bara tacka för en intressant och tänkvärd blogg som jag gärna kommer att följa.
    Nettis

    SvaraRadera
  6. Jeg kan kun være enig i at dem som nu måtte hige efter shamponering, barbering og føntørring som optakt til en gang løb i ring, hitter en anden race og fornøje sig med end flatten. Tak for dit saglige debat oplæg, jeg er sikker på det bliver læst af flere, end os som vælger at give et besyv med ;0). Nu er jeg jo noget af en junior, i selskab med de erfarne her på bloggen, med blot 15 år i racen, men i alle 15 år og i alle parringer jeg har foretaget (eller været delagtig i), har drømmen om den hele flatcoat, den smukke, sunde, stabile brugshund, været den drivende kraft. Jeg får, i nogen sammenhænge, at vide at jeg er naiv, når jeg insisterer på at holde fast i den drøm, men hellere det end at falde i grøften og blive desillutioneret og afmægtig. At der sker en udvikling i racen er helt uungåeligt, og stilstand ville ikke gavne racen heller, men for pokker... Flatten blev skabt med et formål, at hente fugle i lind strøm for skytterne, alt andet, såsom eksteriør, mentalitet og sundhed er støttepillerne som gør dette job muligt. Jeg er ikke så stor fan af meriter, som du er Karen, på den måde at forstå at en hund ikke nedarver sine meriter, men nedarver de naturlige egenskaber den har fået med sig fra sine forfædre i et eller andet omfang. Jeg er stor fan af at teste afkom i stor skala, og det er her vi opdrættere efter min bedste overbevisning, har den største opgave. Det er ikke de 8 uger hvor hvalpe/hvalpekøbere hærger vores hjem og drikker vores kaffe. Ej heller de mange telefonopkald om at lille ny hvalp har gjort dette eller hint eller bare er fantastisk. For mig, ligger den fornemste opgave i at følge op på en given kombination, og få identificeret styrker og svagheder hos så mange individer som muligt. Jeg vil altid selv meriterer mine tæver, da det er under den rejse, samt i deres virke på jagt, at jeg lærer deres forcer og begrænsninger at kende. Det er her jeg finde ud af om en kommende hanhund kan komme på tale, samt hvad jeg i givet fald skal skal lede efter hos en sådan.
    Mht til dual purpose, så kan en hund sagtens være en perfekt repræsentant herfor, uden en eneste merit på præmielisten. Sådan er vi nu engang så forskellige, og tak og lov for den frihed ;0).
    Tak for at sætte fokus på skævhederne, der har sneget sig ind i vores race gennem årene. Den debat bliver man hverken for ung eller gammel til at deltage i.

    SvaraRadera
  7. Hej Randi!

    Jamen vi er egentlig ikke uenige i det med meritterne, problemet er bare at man (tilsyneladende) ikke kan overlade det hele til opdrætterne, for så går det som det er gået i DK, opdrætternes egen egoistiske interesser styrer avlen. Der for bliver vi nødt til at fortrinsvis bruge meriterede hunde i avlen, og først når man er 100% sikker på hvad ens linjer indeholder kan man begynde at "eksperimetere". Tænk på hvor mange hunde i Danmark "der bliver brugt til jagt"... hvor herre bevares, det er jo nok ikke så imponerende når det kommer til stykket.
    Jeg mener heller ikke at meritter nedarves nødvendigvis, men det er nu engang et redskab der kan bruges for at begrænse en avl der går i en forkert retning.
    Hvor mange flatordrættere i Danmark bruger afkomsbeskrivning? Lur mig om de overhovedet har hvalpetræf.... Skift race siger jeg bare!

    SvaraRadera
  8. Nu äntligen inne på bloggen. Du har så många kloka och tänkvärda kommentarer att det alltid är så spännande att få ta del av dina tankar och funderingar. Grattis till årsdebuten på prov, helt övertygad att dirigeringarna kommer sitta fint under året ;)

    Kram
    från stolt uppfödare

    SvaraRadera
  9. Mycket bra skrivet Karen!!!
    Delar dina åsikter!
    Uppskattar människor som är raka och ärliga, och står upp för sina åsikter:)

    Vill också passa på att gratta till en bra prestation på årets första jaktprov!

    Fia Josefsson

    SvaraRadera
  10. Härligt med människor som vågar stå för sina åsikter! Kram till dig, Karen!

    Karin Rankloo

    SvaraRadera
  11. Du är min idol Karen! Ha en trevlig valborg :) Kram Jennie och Kaiser

    SvaraRadera